Sweat 'n pain

Det är snabbt gjort att gå upp i vikt. Tyvärr kan man inte gå ner i vikt lika snabbt...

 

Krafttag Viktnedgång, någon?

 

Det är en stor grej som håller på att hända just nu. Jag ska skaffa häst igen!! Det känns så sanslöst kul att jag nästan går sönder lite. Är som ett barn i en godisbutik, som en lycklig ko på grönbete. HÄST!

 

Dessvärre befinner jag mig i kroppsligt förfall. Muskler har försvunnit, fett har tillkommit. Jag ser på kommande provridningar med viss skräck inför träningsvärken det hela kommer att framkalla.

Men skam den som ger sig! Jag har ännu lite tid innan jag kan plocka hem någon häst, och nu när jag har ett mål finns det även vilja att göra nånting åt saken!

 

Jag tänker mig mängder med promenader för att bränna fett. Punktinsatser med styrketräning på muskler som är vettiga i stallet och när man rider. Det är ju förvisso nästan hela kroppen... Men jag har ju ännu mitt gymkort, och viss träning borde jag beta av. Insida lår, utsida lår (höfterna), baksida lår - benen i största allmänhet. Är så fantastiskt svag i låren just nu så jag skäms. Antar att jag kommer få plocka med ridstövlarna och tvinga (!) på mig dem, då jag antar att anklarna annars kommer att vika sig när utmanningen kommer krypandes...

 

Men äsch. Blod, svett och helst inte så många tårar, det är vad som gäller från nånstans mitt under våren. Tills dess ska jag göra mitt bästa för att vara i alla fall lite mer förberedd!

 

Just nu håller jag på att utveckla nåt slags hatkärkekförhållande till burpees. Tio om dagen är bra för magen? Det är så jäkla pinsamt. Jag blir helt slut. Orkar inte. Skakis i benen. Det var riktigt länge sen jag befann mig i ett liknande förfall, och då hade jag åtminstone en knäskada att skylla på... HEPP HEPP!

Har varit krasslig de senaste dagarna och mest tagit det lugnt. Har då ägnat mig åt att bredda min dagliga sökning efter saluhästar, och även titta på lite annat. Jag har ju min bild av drömlivet rätt klar för mig, jobbigt är dock att det är just drömliv. Jag vet inte hur man kan kombinera det liv jag vill ha på gården med ett jobb, men hur ska man annars finansiera det hela?

 

Jag vill ju ha min häst. Och en hund, det känns viktigt med en vaktig hund på landet. Den ska också kunna följa med när man rider, och gosa ihjäl sig med mig på kvällarna. Sen måste man ha minst en stallkatt, och nu har jag ju min söta innekatt. Kanske blir hon en god jägare... vem vet. Sen vill jag ha höns för att det ger ekologiska och underbart goda ägg, som man även kan sälja och ha en mini-inkomst genom, och kanske leder det till att hönsen går +- noll. Men det är nog önsketänkande. Är ju uppvuxen med höns (och allehanda andra djur förutom kor, grisar och reptiler) och saknar det.

Förutom min fina ridhäst vill jag ha en småtting, en liten shettis, att köra med. Har kört mycket shettis och det är ju hur kul som helst! Saknar det massor, och att ha en sån übersöt liten maskot på gården. Jag skulle dessutom vilja trickträna den, och ha med den som handhäst på lugna uteritter.

Men vem ska denna ponny gå med sommartid när de stora går på bete?

Jo, jag har ju länge velat ha getter. Jag har nu hittat att det är antagligen afrikanska dvärggetter jag vill ha, så galet gulliga och små! Dock kan jag tänka mig att ändra mig till allmogeget eller motsvarande, för att bidra till att bevara en hotad ras (och få bidrag för det).

 

Ja, jag har faktiskt tänkt ut det mesta. Vilken hage som skulle vara ponny/gethage, och hur deras lösdrift skulle se ut. Vilka vägar som är bäst att köra på. Var hönshuset ska stå och hur det ska utformas för att fungera året runt utan att behöva ha ett inomhusrum i ladugården. Vilka hagar som hästarna ska gå i vintertid, hur många i varje hage, hur man skulle ändra på dem så de blir optimala för avrinning och storlek. Hur jag ska göra om i stallet, tilläggsisolera, måla om, göra en box till spolspilta... ja det finns mycket!

 

Så åter till problemet. Det är där med tid... Det kanske går om man ger 100%? Vänner får helt enkelt hänga med på en tur med vagnen, en promenad med hunden, hjälpa till att måla mot att de får öl och pizza (och umgänge! Hehe).

 

Så man kan väl säga att det enda problemet med min plan är tid... Men det löser sig på något vis! Jag ska trots allt hem och tjuvstarta i vår. Ser fram emot det så galet mycket! Några av mina första projekt är att gräva ur lite diken för att förbättra avrinningen inför kommande höst, högtryckstvätta trädgårdens staket och måla det, göra en skorsten genom stalltaket för ventilation och måla om en del. Och gärna hinna med den där tilläggsisoleringen! Tidsoptimist? Kanske... Att gifta sig rikt är ju också ett alternativ, haha!

 

Jag kan i alla fall lita på att jag kommer att vara i rätt så bra form om det här går vägen ;)

 

En av de stora hagarna vid vägen

Samma hage från andra hållet, nere vid skogen

Hellooo!

Tittar in här för första gången på länge, och det fascinerar mig att det faktiskt har varit några enstaka här på besök fastän inget har skrivits... :)

 

Bloggen uppdateras inte då jag inte tränar aktivt just nu. Jag övertränade ryggen i december och har vilat från gymmet sedan dess, i och med att jag var hem-hemma i två veckor och allt. Har nu testat mycket lätta träningspass där jag egentligen inte tränat ryggen, men den hänger ju ofta med på köpet lite grann. Det kändes inte så hållbart och jag känner mig inte särskilt kompatibel med gymträning. Man hamnar ofta i väldigt exentriska lägen i sina rörelser och då jag är överrörlig, men inte ska hamna i extrema lägen, blir det lite pannkaka just nu.

 

Har ägnat julen åt att promenera! Just nu har jag lite ont i knäna från en långpromenad men annars har det gått fint! Har gått hemma i skogarna och inte haft ont en sekund. Varit ute 30-60 min med hunden nästan varje dag och mått toppen. Så jag är nog inte så kompatibel med asfalt heller...

 

 

Just nu spenderar jag dagarna med att längta efter häst. Längtar så vansinnigt mycket! Min älskade plutt har det alldeles toppen hos sin fodervärd och kommer även att säljas till henne framåt sommaren. Så jag inväntar bättre tider rent ekonomiskt, plus en flytt som kommer göra hästeriet avsevärt enklare. Jag kommer flytta hem!

Efter tre år kan man ju diskutera om jag inte är hemma i skrivande stund. Både ja och nej på den frågan, men HEMMA är alltid på gården.

 

 

 

En vacker dag när jag har jobb och lite mer pengar (dvs möjlighet att låna) kommer gården med största sannolikhet att bli min. Så jag kommer åka hem och börja förvalta den lite redan till våren/sommaren. :)

 

Så det där med häst. Herreguuuud vad man kan sakna det! Jag var i min kompis stall i söndags och blev helt salig på precis allt. Doften av häst, doften av hösilage, 'doften' av hästskit. Att klappa hästar, att pussa på hästmular, att sitta i ett iskallt ridhus och titta när andra rider... Avundsjukan växer i mig och jag inser att det är nog sant ändå. Man uppskattar saker och ting mer och man får sakna dem lite.

 

 

 

Det har liksom varit rätt att vara utan egen häst i år. Det gjorde så att jag kunde jobba extra med forskning inom min bransch. Jag jobbade endast deltid i somras, njöt av solen och hade det helt underbart. Jag kunde vara hemma i två veckor över jul utan ångest light över att nån annan tar hand om min häst - hur mår han, går det bra, händer det nåt viktigt som jag missar?

 

 

Men nu är det rätt att börja igen. Jag blir alldeles tårögd när jag tänker på det! Mest av allt är jag så lycklig över hästarna jag fått träffa och rida i år. De har visat att en häst kan vara trafiksäker så till den grad att den verkar vara både blind och döv. En häst kan vara orädd för soptunnor, stenar, vattenpölar, hus... En häst kan vara alla dessa saker och även extremt snäll i hanteringen. Enkel att rida. Inga krusiduller.

 

 

Jag är oerhört tacksam över dessa upplevelser, efter så många år där rädslor från hästen blir rädslor hos mig, och sen sporrar vi bara varandra till att bli helt fantastiska på att vara spända och rädda tillsammans. Ett härligt, negativt ekorrhjul. Jag vet idag vilken häst som passar med mig, vilken jag kan rida och utvecklas med och ha roligt med! För det är precis vad jag vill. Jag vill kunna rida mina älskade favoritrundor utan att först slås av tanken "Åh just det, hästen är ju rädd för X... jobbigt...". Jag vill kunna borsta och gosa med en mysig häst som inte är kittlig och som faktiskt vill gosa tillbaka.

Pussa på mjuk och varm hästmule och klia på bogen måste ändå vara det bästa myset i hela världen.